När jag ändå hade katt-tyget framme passade jag på att göra en kjol till stora också. Hon har velat ha en lite lättare kjol som hon kan snurra i (glasskjolen blev lite tung och resåren runt midjan sitter inte så bra) så jag testade att göra en av modellerna i Made by Runis Every day Skirts. Jag använde halvcirkelkjolen och jag gjorde den så snabb och enkel som jag kunde, det började bli väldigt sent på kvällen. Tyvärr gör jag alltid en massa dumma misstag när jag är trött och den här gången satte jag på midjemudden åt fel håll, men det syns ju som tur oftast inte då den kommer att döljas under en tröja. Jag valde att inte fålla underkanten alls pga lathet och för att få ett så lätt fall som möjligt. Eftersom jag skar ut tyget med min rullkniv var fållen väldigt rak och snygg. Jag kommer kanske att gå tillbaka och försöka mig på en rullfåll men jag ser inget behov av en sydd fåll . nuläget eftersom tyget ändå inte kommer gå upp.
Jag sydde en storlek 128 och jag tycker den passar jättebra på Stora, hon vill så klart ha den alldeles för längt ner men den glider inte runt och sitter bra på hennes höfter och på midjan.
När jag försökte fota Stora med kjolen på ville de andra vara med. Det var så härligt att ha dom alla tre poserande och grimaserandes. Mina små trollungar❤️
Jag har velat testa Made by Runi’s mönster Every day Tank Top ett tag. Mest för att jag själv söker linnen som jag är bekväma med men också för att Stora börjar tyckte att det är häftigt med linnen (Jag köpte paketet med både vuxen och barnmönstret så att jag har). Så logiskt nog har jag gjort två linne till Lilla (jag vet, jag vet men det bara blev så).
Jag hittade en stuvbit på Myrins tidigare i månaden och visste att Stora skulle gilla det. Det är lite lättare än vanlig bomullsjersey så jag skulle gissa på att det är någon viscos men är inte säker.
Jag började med att skära ut bitarna till Lillas linne och fortsatte sedan med stora. Men då upptäckte jag att jag glömt byta mönsterpapper och därför klippt ut ett till framstycke i storlek 98. Och tyget räckte inte till ett helt nytt framstycke och bakstycke i storlek 128. Men jag gjorde då så att jag klippte ut ett framstycke och skar ut en rektangel av stuvbiten som blev kvar. Jag tänker att jag senare sa sy ihop den med exempelvis en svart bit så att bakstycket blir tvåfärgat.
I alla fall så har jag nu ett helt linne till Lilla och två halva till Stora och Lilla. Jag gjorde klart det linne som jag hade alla delarna till och jag testade min nya bandkantare från Erikas syskrin som kom här om dagen. Efter mycket fiddlande lyckades jag få till det riktigt bra och OBOY vad det gick undan då! Nu är jag nästan rädd att behöva ta av den så att jag kan sy de andra sömmarna. Jag borde definitivt ha två maskinen, en med bandkantaren redo och en för vanliga stygn… undrar hur jag kan försvara det ekonomiskt *hehe*. Jag använde en färdigklippt lila muddväv som jag köpte tillsammans med bandkantaren så att jag slapp pyssla med att skapa remsor den här gången.
halsringningen färdig och ärmarna också men inte ihopsydda än.
På det första linne valde jag att använda alternativet med brottarryggen eftersom jag själv tycker att dom är bekväma, men sen tänker jag att de borde förhindra axelbanden från att falla ner vid lek och hopp för barnen.
Jag sydde den i storlek 98 utan förändringar och (Lilla har 92/98 men är på den bredare sidan av spektrat) den passade perfekt.
Dagen efter började men jag att försöka rädda de bitar som var kvar och hittade en svart bomullsviscose som var kvar efter min klänning så jag skapade lite nya bitar genom att sy ihop stuvarna och skar sedan ut ett nytt bakstycke.
Nästa projekt borde bli Storas linne men jag ska erkänna att jag är lite trött på det här tyget just nu, fint men fladdrigt, så jag kommer nog att ta en paus och återkomma till det sen.
Nu har flickorna fått ganska mycket så jag tänkte att det var dags för Mellan att få något. På önskelistan stod så klart grönt och eftersom jag inte hade något vettigt jersey-tyg så valde jag att använda meshtyget (som är stretchig) som jag använde till foder till sjöjungfrustjärten och tänkte att det kunde bli ett par härliga och svala shorts (Made by Runis Every day Cozy Pants) åt Mellan.
Jag satte igång och allt gick som smort. Eftersom jag hade en stuvbit kvar fick jag skära ut alla fyra bitarna till benen separat när jag vanligtvis gör det på vikt tyg men det var så pass så bitar så det tog inte så mycket länge tid.
MEN när jag väl sytt ihop benen och vände dom för att beskåda mitt verk insåg jag att det blivit väldigt fel. Jag har tydligen klippt ut två högerben och sytt ihop dom. Så det finns en ficka fram och en bak. Snacka om frustrerande!
Eftersom jag inte har tillräckligt mycket tyg kvar för att klippa ut ett helt nytt vänsterben är det bara att skrota shortsen och använda det till nåt mindre nån gång.
Eftersom klänningen till bröllopet aldrig blev av har jag varit väldigt sugen på att sy en klänning till mig själv. Jag måste ju börja våga om jag någonsin ska få sytt alla plagg jag egentligen vill ha.
Eftersom jag har Summerdress-mönstret från Made by Runi skulle det så klart bli en sådan och jag bestämde mig för en halvcirkelkjol. För någon vecka sen var jag på Myrins i Partille och hittade lite stuvbitar som jag blev väldigt förtjust i, speciellt det här svartvita grafiskt mönstret. Tyvärr upptäckte jag när jag skulle skära ut bitarna att tyget inte räckte till och jag blev så besviken, det räckte inte till en hel kjol. Och eftersom jag redan börjar skära blev det att sätta sig att fundera. Tyget var lite fladdrigare än vanlig bomullsjersey så jag misstänker att det är en bomullsviscose. Jag har svart bomullsviscose hemma också men inte tillräckligt för en hel kjol. Eftersom jag verkligen ville ha mönstret på kjolen och inte bara på klänningslivet bestämde jag mig för att göra en tvådelad kjol och ett tvådelat liv som jag sedan satte ihop motsatt för att göra den lite mer intressant.
Jag velade fram och tillbaka med vilken del jag ville ha var men till slut bestämde jag mig för att jag ville ha så mycket av mönstret synligt som möjligt så jag satte den mönstrade kjolen fram. För att ge lite extra stabilitet i livet så är det svarta tyget vanlig bomullsjersey på framstycket. Men eftersom jag hela tiden velat kring hur jag ville ha det hade jag inte full koll när jag väl började sy så när jag gjorde kantningen av halsringningen började jag mitt fram istället för mitt bak så den fulast sömmen blev så klart på det synligaste stället! Så irriterande. Jag ska försöka dölja det på något sätt snart men jag vet inte riktigt hur än. Jag frågade om råd i Runi-gruppen och fick bra tips som; knapp, brosch sprund osv. Men jag tycker verkligen om den mönstrade kanten mot det svarta tyget.
Jag gjorde den i storlek 44 eftersom det var det som stämde bäst med storlekstabellen. Men jag tyckte att livet blev lite för brett så jag tog in den en cm på varje sida. Livet är längd 2 av 4 och kjolen är längd 4 av 4. Jag valde också den djupaste ringningen.
Klänningen är helt underbart skön och kjolen är så härlig och jag vill snurra den hela tiden, jag förstår verkligen barnens förkärlek för sådana kjolar. Men jag hade velat ha livet lite stadigare och kanske lite längre ner för att framhäva den smalaste delen av mig så det blir något att tänka på till nästa gång. Eller kanske lägga till ett band under brösten för att framhäva midjan lite mer.
Jag brukar klippa ut och tejpa ihop mina mönster när barnen fortfarande är vakna eftersom det inte är lika mycket av mina saker som behöver vara frame då. Mellan och Lilla tycker det är jättespännande när jag klipper av kanterna på pdf-mönstren så de brukar vara med och titta på. De senaste två tre gångerna har de till och med hjälp mig med skräpet. De står snällt (!) och väntar och tar sedan varannan skräpremsa och slänger i papperskorgen. Dom är bara för söta! Och varje gång de tar en bit säger dom ”min tur”. Jag höll på att garva ihjäl mig första gången. Jag älskar sådana här stunder; jag både får hjälpsam hjälp, de är med mig och att de är så snälla med varandra.
I alla fall så är dagens kreation en T-shirt till Lilla. Eftersom hon är den kladdigaste ätaren av dom alla behöver vi byta tröja på henne flera gånger om dan när hon är som värst (haklappar drar om av) så lite extra toppar behövs alltid till henne. Som vanligt har jag använt ett Made by Runi-mönster och nu är det T-shirt som jag testat.
Tyget har jag sett flera gånger runt i faceboo-grupperna och jag har suttit på Tyg Favoriters hemsida flera gånger och funderat på att klicka hem lite, speciellt den ljusblå, men har avvaktat. Men när jag var på mässan fanns dom där så jag kunde bara inte låta bli! Jag köpte faktiskt både den här och den ljusblå som är french terry. Designen är från Pink Poo och det är precis min typ av fånighet- jag bara älskar dom! Jag är så sugen på Brains-tyget till en kompis men vi får se om/när det blir av.
Mönstret var väldigt lätt och eftersom bandkantaren redan var laddad med lila mudd gick den riktigt snabbt att göra också. Jag tyckte om modellen även om den inte hade behövt vara längre där bak på en så liten men den sitter riktigt bra på henne. MEN jag tyckte att halsringningen blev lite för tajt. Den går på men det är med lite våld man behöver ta av och på den så jag måste fundera på hur jag kan vidga den lite utan att behöva sprätta upp hela kantningen.
Lilla älskade den och beundrade och mjauade åt katterna en bar stund framför spegeln. Hon är inne i en djurperiod just nu där hundar, katter och grisar är poppis eftersom hon kan härma deras ljud och att vi har en del gosedjur hemma. Hundar är fortfarande bäst men katter är på en nära andraplats.
Så här kommer en lång och jobbig historia. Inför våra vänners bröllop här i Sverige bestämde jag mig för att testa att göra en klänning till mig själv. Jag köpte mer av samma tyg som Stora fick på sin långklänning för att vi skulle matcha och sedan köpte jag Made by Runis Summer dress (vuxen och barn). Man kan så klart köpa bar en variant men jag tänkte göra lite fler klänningar till barnen eftersom Storas klänning blev så bra. Tyvärr eftersom att det varit lite mycket i veckan med besök, svensexor och annat har jag inte hunnit sy nåt så jag påbörjade projektet klänning till bröllopet kvällen innan. Jag lyckades skriva ut mönstret och tvättat tyget men inget mer. Så jag gick upp extra tidigt på morgonen och började klippa till sidorna och tejpa ihop mönstret. Jag målade av min storlek och kände mig väldigt nöjd att jag hann med allt innan frukost (bröllopet var kl 15). Vi käkade och sedan satte jag igång igen. Precis när jag skulle börja skära i tyget fick jag ett sms från bruden som frågade om jag kunde ha tärnklänningen på den här bröllopet också (vi trodde inte att det skulle vara tärnor och marskalker på det svenska bröllopet). Så jag gav upp min klänning och slängde istället tärnklänningen i tvätten och på snabbtorkning.
När det var gjort kände jag mig lite snuvad på sytid och var fortfarande sugen på att sy så jag bestämde mig för att göra en klänning till Lilla istället i tyget så att hon och Stora skulle matcha. Sagt och gjort skrev jag ut barnvarianten istället och klippte och klistrade. Jag klippte ut ut tyget och eftersom jag var stressad men på bra humör gick allt så klart inte som det skulle. Jag hade bestämt mig för att fålla ärmhålet istället för att kanta men glömde att lägga på sömnsmån när jag klippte ut, jag in insåg det så klart precis efter klippningen.
Jag valde att inte ta med fickor pga tidspressen som fanns från början och jag försvarar att jag bröt mitt löfte till mig själv (att alltid sy fickor i mina plagg) med att en 2åring inte behöver fickor. Jag har nu reviderat mitt löfte till att alla vuxenkläder ska ha fickor och att barnen kan det bli lite till och från med.
Sedan börjar jag sy ihop och trots att jag lyckats uppehålla barnen med annat ett tag och jag har schasat bort Lilla ett par gånger från maskinen gjorde hon ett blixtsnabbt instick och lyckades få in sitt finger under nålen! Vi båda fick panik och Maken kommer springandes för att hjälpa till. Jag fick bryta bort pressarfoten och tillslut fick vi bort nålen. Den hade gått igenom fingret men på sidan så den träffade inget ben. Hon var så klart ledsen och skärrad och likaså var jag så vi satt och kramades och grät tillsammans en stund i soffan. Jag mådde verkligen så dåligt, jag hade ingen aningen om hur vi skulle få loss henne precis när det hände- det var så läskigt. Sedan fick hon lite alvedon som smärtstillande, vällning och vi la henne att sova sin tupplur. När hon vaknade var hon öm men glad. Hon visade alla på bröllopet sitt plåster men verkade inte bry sig mer än så. Dagen efter drog hon av plåstret och verkade inte bry sig om fingret längre. Men jag blev i alla fall så chockad att jag bestämde mig för at ge upp klänningen och det var ändå dags att börja göra sig i ordning inför bröllopet.
Så jag fortsatte dagen efter när barnen var på lekplatsen för säkerhets skull. Jag bröt av två tvillingnålar och jag fick inte kjolfållen att bli bra, jag tappade riktningen lite så att allt tyg inte lyckades fastna i sömmen så jag fick gå tillbaka med en sicksack på flera ställen. Det kändes som om allt som kunde gå fel gjorde det och jag led verkligen av att behöva sy klart klänningen. Den sicksackade fållen gjorde kanten lite vågigare men det blev bara sött, men det stör mig att det är olika typer av stygn där, men det lär väl ingen annan än jag tänka på.
Eftersom jag glömde sömnsmånen runt armarna blev armhålen ganska stora och djupa. Hon kan fortfarande ha klänningen men jag tycker den ser lite för urringad ut där. Det blev också svårt att få plats med halsringningens kantning och ärmhålets fåll. Jag har nog aldrig varit s glad som när jag äntligen kunde anse den som klar och bara låta den vara!
Lilla blev dock jätteglad även om jag inte är så nöjd. Hon tyckte den snurrade, vickade och gick runt och sa ”dasa, dasa” (vilket betyder dansa) hela tiden.
Stora och Lilla är så fina i sina matchande klänningar. Här är dom i Nordstan och dansar på väg till en affär.
Som den praktiska samlare som man är har jag så klart sparat spillbiten som blev kvar efter jag gjorde Storas cirkelkjol men bitarna som är kvar är ganska små och jag har haft svårt att se vad jag skulle kunna ha för nytta av dem. Men så skaffade jag mig Every Day Cozy Pants från Made by Runi och jag kom på den briljanta idéen att ett par små shorts borde kunna funka.
Jag lyckades få ut alla bitar ill shortsen från 3 av hörnen så nu har jag bara en pyttebit kvar. Jag tycker verkligen det känns tillfredsställande när jag kan använda upp allt av något (jag tänker att det kanske kan bli trosor eller barbiesaker av den sista biten).
Eftersom shortsen var så små gick dom också snabbt att göra. Jag hade lite problem med att få till kantningen av fickorna, de ställer sig gärna upp men det märktes inte så mycket när jag sytt ihop sidorna.
Lilla har storlek 92 men brukar vara för bred för de man köper så jag testade att göra i stl 98 och de satt perfekt. Jag hade svårt att se att dom skulle få en vettig längd (jag hatar korta shorts på flickor) innan de blev klara. Med det här är verkligen ett supermönster, inte för korta eller för långa.
Maken tycker att det är konstigt att fick-sömmarna syns men jag gillar det, det gör det lite intressant tycker jag. Men jag får testa att sy med fristående fickor någon gång.
Jag har ju lovat Stora att hon ska få en långkjol/långklänning och efter mitt misslyckande med längden på cirkelkjolen har hon bett mig om en klänning istället för en kjol och jag tyckte det verkade roligt att ge mig på en klänning så jag har googlat runt efter mönster.
Och min slutsats är att det finns väldigt få hellånga klänningar till barn. Men till slut hittade jag en på Made by Runi som heter Mini-Maxi Dress. Jag gillade både modellen och den verkade relativt lätta att göra för en nybörjare. Och efter ha surfat runt på hennes sida en stund blev jag förälskad. De mönster som hon har är precis sådana kläder som jag älskar att använda. Det finns till och med klänningar som ser ut som min favoritkänning från House of Lola. Och alla plagg har fickor! Äntligen någon som tänker praktiskt. Och efter lite mer surfande hittade jag några facebookgrupper som håller på med hennes mönster. Och efter ha gått med så har jag blivit ännu mer taggad till att sy- alla är så hjälpsamma och trevliga. Och de visar upp sina alster så att man kan få inspiration, det är helt underbart, en helt ny värld har öppnat sig.
I alla fall så tog jag en tur till Stoff och Stil för att hitta ett tyg som skulle passa. Jag gick och kände på alla för att hitta något fladdrigare (jag var ju inte helt förtjust i att cirkelkjolen kändes lite tung i tyget). Jag hittade ett superfint som Stora också godkände.
Jag skrev ut mönstret, klippte av de extra kanterna och tejpade ihop mönstret. Jag har aldrig gjort detta förut så det tog LÅNG tid. Tack gode gud för min skärmaskin, men efter typ 15 sidor insåg jag att jag borde byta från den med lilla bladet till den med rullbladet och då gick det mycket bättre.
Tack vare tutorialen var det lätt att sätta ihop klänningen men att kantbanda tog i stort sett 9/10 av tiden för hela klänningen. Jag har aldrig kantat något förut så jag kikade på hur många videor som helst om det och bestämde mig för att köra på en tvillingnål och efter mycket om och men fick jag den färdig. Och jag tycker den ser så proffsig ut! Kanterna ser verkligen bra ut, de är kanske inte helt jämna men i mina ögonen är de perfekta.
Tyget var mycket fladdrigare än det förra så det har ett väldigt fint fall men jag ska erkänna att det var lite trixigt att sy i då det gled runt hela tiden.
Jag sydde med fickor i klänningen och det var inte alls svårt så nu drömmer jag om att sy fickor på alla kläder jag någonsin kommer göra och sy på fickor på alla mina köpta kläder också.
Stora blev överlycklig och har gått runt i klänningen i flera dagar nu. Vi har fått förbjuda den på studsmattan och i sängen men annars är det svårt att få henne ur den och det tar jag som bästa betyget.
